RAOUL WALLENBERG - EN MENSCH
En artikel av Daniel Kraus
Begreppet Mensch är något som passar väl in på Raoul
Wallenberg. Personen, affärsmannen, arkitekten och diplomaten Raoul Wallenberg företrädde
en kultur, ett förhållningssätt och värderingar där det centrala och
grundläggande är vördnad för livet och allt levande. Detta innebar att Raoul
Wallenberg troligen inte ens tvekade om att riskera sitt liv för att rädda
andra,i detta fall judar undan den skoningslösa
Förintelsen. Varifrån kom hans empati, övertygelse och mod? Troligen till stor
del från den uppfostran och den utbildning
som Raoul Wallenberg benämnde i ett av hans brev till farfar Gustaf som hans
"utveckling till människa".
För att förstå Raoul Wallenberg och hans agerande bör
man fördjupa sig i hans brevväxlingar. Brevväxling mellan Raoul Wallenberg och
hans farfar Gustaf Oscar Wallenberg, GOW, finns återgiven i boken Älskade farfar. Boken är sammanställd av
Gustav Söderlund och Gitte Wallenberg med stöd och hjälp av Raouls syster Nina
Lagergren, hans kusin Inga Paues och arkivarie vid S-E-Banken Gert Nylander.
Denna ärliga, gripande men även intellektuellt högst underhållande brevväxling under
åren 1924-1936 ger, enligt min mening, svaret på "gåtan" Raoul
Wallenberg. Den ger svar på gåtan om en person som blev "ett unicum"
för att använda hans farfars utsökta vokabulär. Huvudpersonen är egentligen GOW,
Raoul Wallenbergs tillgivne farfar. GOW:s kärlek och konsten att upprätthålla en
kärleksfull relation och samtidigt en respektabel distans till hans sonson verkar
vara nyckeln till denna underbara vänskap.En vänskap som gjorde att Raoul Wallenberg utvecklades
både teoretiskt och praktiskt till en Människa med stort M - en Mensch. De
flesta av de publicerade breven mellan RaoulWallenberg och hans farfar börjar med orden
"Kära Farfar!" eller "Älskade farfar!" varpå farfar
svarar oftast med orden "Min kära pojke.". Vad som finns i breven må
varje intresserad läsare förkovra sig i själv och skapa sig en gen uppfattning
om så mycket mer än bara en brevväxling mellan dessa två giganter. En
uppfattning om vem Raoul Gustaf Wallenberg var och hur han formades som person.
Jag böjer mitt huvud djupt av vördnad inför båda och önskar att alla barn skulle
få ha en egen GOW.
Jag hyser även den största vördnad inför den person
som uppfostrade Raoul Wallenberg och lade grunden till hans utveckling, hans
mor Maj Wising (1891-1979). Att skriva hur mycket en mor betyder för sitt barn
och vice versa kan verka banalt. I detta fall känns det ändå angeläget att understryka
den ömsesidiga relationens betydelse. Särskilt med tanke på att Raouls
Wallenbergs pappa, Raoul Oscar Wallenberg, dog innan sonen föddes. Här finns
det också brev som återger den kärleksfulla relationen mellan modern och sonen.
De fem breven som Raoul Wallenberg skickade från 16 juli till 8 december 1944
till sin mor återges i boken Letters and
Dispatches 1924 - 1944, publicerad i samarbete med The United States
Holocaust Memorial Museum. Breven återges på engelska i boken sista kapitel med
titel Final Letters.
Det sista brevet, daterat 8 december 1944, återges på svenska i boken
Det står ett rum här och väntar på dig skriven
av författaren och journalisten Ingrid Carlberg. I detta historiska brev,daterat 8 december 1944 och skickat med kurirpost från
KÖNIGLICH SCHWEDISCHE GESASANDTSCHAFT i Budapest, i dess tre sista stycken skrev
Raoul Wallenberg:
”…Käraste mamma, härmed skickar jag
Dig ytterligare 2 foton, vilka är ganska nytagna. Du ser mig där i kretsen av
mina medarbetare och anställda vid mitt skrivbord.
Med
allt det myckna arbetet går tiden mycket snabbt, och det förekommer också ofta, att jag
blir inbjuden till kvällsmat, där man serverar spädgrisstek och andra
ungerska specialiteter.
Käraste
mamma, för idag tar jag farväl, kurirsäcken måste strax göras färdig. Jag hälsar och
kysser Dig och hela familjen hjärtligt ochinnerligt.
Din
2 foton Raoul
Wallenberg
Många kyssar till Nina och den
lilla flickan.
P.S. troligen stannar jag i alla
fall rätt så länge här.”
Detta brev innehåller också två fotografier på Raoul
Wallenberg i hans arbetsrum. De togsav den judiske fotografen Tamás Veres i slutet av
november 1944. Tamás Veres var anställdav Raoul Wallenberg på legationen i Budapest. Han tog
till en början fotografier för de svenska skyddspassen. Därefter dokumenterade han
Förintelsen och räddningsaktionen i Budapest åtRaoul Wallenberg under hemliga uppdrag med kameran
gömd i en scarf. Jag vågar påstå att svaret på ”gåtan” om personen Raoul
Wallenberg finns till stor del i de ovan beskrivna brevväxlingarna, i hans övriga
brev, i fotografier och i Raoul Wallenbergs teckningar och skisser. Naturligtvis
ska man inte bortse från övriga källor men det ovan nämnda materialet är,
enligt min uppfattning, nyckel till personen Raoul Wallenbergs innersta väsen
såsom en Mensch.
Not: Mensch (Jiddisch: מענטש), en människa med hög moral, heder, anständighet, empati, t ex en
person som med risk för eget liv skyddar och/eller räddar andra
människor.
© Copyright Daniel Kraus, Kultur Och Vision,
2017
